Om ett dödsfall, om ett farväl, om en förlust
Just nu ligger jag utslagen i sängen och tänker på veckan som kommer, på torsdag far vi till Braås igen. Långbens far gick bort för en månad sedan. Cancern har haft honom i sitt grepp länge men sista tiden hade han det tuffare än någonsin med metastaserna i skelettet, smärtan och nya tumörer… Kroppen orkade till slut inte längre trots att han har kämpat så otroligt hårt och överlevt år som han egentligen inte skulle ha klarat.
Det är dags för det sista pappersarbetet och urnsättning… Att säga ett sista farväl.
Tack till er få men fina människor som visat er omtanke för oss under en väldigt svår tid, det betyder massor <3
Frid till hans far, frid till er. Kärlek. och lite pitbullpussar
Tugnt för er. Min mamma gick bort i cancer för snart åtta år sedan. Saknaden finns alltid kvar, blandat med känslor som att hon försvann för tidigt, att jag var glad över att ha fått ha just henne i mitt liv och att döden, när den kom, var en lättnat både för henne och oss omkring.
Sjukdomen var inte hon även om det tyvärr var en stor del av henne.
Styrka till er.
Stor kram
Hittade in hit via Esseus blogg och börjar med att beklaga sorgen. Vet precis hur ni har det just nu. Min mamma gick bort i cancer för tre veckor sedan och begravningen var i lördags. Så chockartat och så tungt att få veta att lilla mamma bara hade kort tid kvar. Inga cellgifter sattes in för det var för sent. En och en halv vecka efter diagnosen somnade hon in. Jag är dock tacksam att det gick så fort och att hon slapp plågas för morfinet höll henne så gott som smärtfri.
Styrka skickar jag till er och hoppas att ni har det så gott det bara går.
Du/ni klarar det fina du!<3
Och svarar på det du skrev här istället.
Det där med hår är jobbigt, man ser då många fina hårfärger osv och vill också ha det sen slutar det som vi båda vet hur
men jag ska också spara mitt nu, tänkte till armbågarna, fast kanske blir rumpan för mig med haha!
Kram på dig <3
Hahah ohja!! Sexigheten flödar!