Dan före dopparedan

Min älskling for till Trelleborg i går m0rse för att fira julen med sin familj, jag blev hemma med hundarna eftersom dom har det bättre här än ensamma i ett litet rum i ett litet sovhus en bit ifrån stora huset. Folk har svårt att förstå att jag inte vill låta hundarna vara ensamma i 3 dagar bortsett från prommisar och att vi sover med dom men för mig funkar inte djurägande på det sättet. Man kan inte utesluta hundarna från flocken så länge då det dels stressar upp dom att vara ensamma och utestängda på en främmande plats plus att den mest effektiva bestraffningsmetoden är just att utesluta en hund från sin flock. Det är lite så det är, folk som inte har hund och/eller inte tycker om hundar förstår inte sånt här och bryr sig självklart inte om såna saker. Men jag lever dagligen med mina hundar, dom är mina vänner, älsklingar, barn och skyddslingar. Jag tog på mig ett ansvar när jag skaffade hund och det ansvaret är att aldrig låta dom må dåligt.

Låter detta konstigt?
Ja, då är du en av de som inte förstår kärleken mellan en människa och dess djur, synd om dig.

I fredags var jag hemma hos en vän på tjejkväll, jag hade varit vaken sedan 05, jobbat, julhandlat (herreguuuud), gått på systemet och hem för att byta om, vid 17:00 lyckades jag få i mig 5 råa prinskorvar, det var det enda jag åt den dagen. 3 glas vin under 9 timmar gjorde mig både lullig och jäkligt bakfull.


I  morgon är det Julafton och jag är ensam.
Det gör mig ledsen, både ensamheten över jul och bristen på förståelse. Jag vet inte vad man kunde ha gjort annorlunda men ibland får man bara ta det för vad det är. Till på köpet har jag fått ont i halsen och håller på att tappa rösten så jag kan inte åka till min bror och svägerska på kvällens middag och fika eftersom dom har en liten tös som inte får bli smittad. Så jag ligger här hemma i soffan med tända ljus, kaffe och lussebullar som värms i ugnen och under min gran stå julklapparna och väntar på alla mina syskonbarn och på Långben. Själv väntar jag bara på att julen ska ta slut.

4 thoughts on “Dan före dopparedan

  1. Se det inte som jul. Se det som din dag. Njut av en bok, en god film, bad etc.

    Jag vet det är svårt. Själv har jag valt att åka bort de senaste jularna. Men det är inte heller alltid så lätt eller helt självvalt.

  2. Tråkigt att man inte har mer förståelse än så.:-( Även jag som allergisk tycker att det är märkligt.
    I ett stort hus, finns det väl plats för hundarna att ligga någonstans och vara med flocken, utan att sitta i knät på den hundrädde?
    Och dina hundar som är så goa, hur kan man inte gilla dom? ;-)
    God Jul på dig och hoppas att du får en mysig dag trots allt!

  3. Jag förstår. Både ansvarskänslan och känslan över att andra inte förstår. Jag har skaffat djur och med det kommer ansvar – och det är priset vi betalar för att ha de bästa, mest kärleksfulla och lojala vänner man kan tänkas ha. :-)
    Kram på dig. Hoppas du känner dig piggare nu?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>