Flykt

du var flykten jag aldrig kunde tämja

Jag visste
ingenting
om att ditt hjärta hade stannat
slutat slå
tagit uppehåll från mitt

och resan till Toscana; min längtans stad
som aldrig blev
bara orden, intentionen
timmen efter; ett avslut

vår förbindelse var aldrig en förpliktelse
för dig
för mig
var våra löften gränslösa
vidsträckta och bottenlösa
som trådarna av silver
de som alltid omslöt vårt kött
de som aldrig skulle vittra
föll de sönder
ändå
Jag har väntat denna dagen
för du
har alltid burit flykten inom dig
som ett smycke
som din ring runtom mitt finger

en vetskap
för tung att bära

farväl

This entry was posted in Dagbok.

Jag har alltid älskat dig

 

jag minns den andra världen

smålandet; sommarlandet

och visst har jag tänkt på efterlivet
tystnaden
söndringen
visst tänker jag på förräderiet
på det egenmäktiga förfarandet
förlusten
hur ett hjärta stals för att sedan returneras
vakuumförpackat livlöst
använt och förbrukat

tack

för lånet av din tid
och kärleken
den där förtröstansfulla kärleken du alltid skänkte
beskyddet

tack för smålandet;
sommarlandet

och mina minnen

 

This entry was posted in Dagbok.

schism

Jag slumrar till och vaknar i ett, kan inte sova men klarar inte av att kliva ur sängen. Avbokar alla kunder och tvingar mig själv att somna om. Sover alldeles för länge så kroppen värker lika mycket som insidan men vill ändå inte kliva upp. Måste äta, måste vakna, måste leva men vet inte hur man gör. Jag är tillintetgjord och ensam.

ghost1web

Du sa jag var din bästa vän
sen sa du inget mer; till mig