Deathlift

Jag tog vilodag torsdag och fredag iom att jag kört styrka 4 dagar på raken. Senaste dagarna har jag tyvärr även failat med kosten, visst det kanske inte är hysteriska misstag men jag har slarvat och missat både mellanmål och lunch vilket har lett till blodsockerfall och jag har då tryckt i mig sämre val av middag plus en del choklad och för mycket kolhydrater helt enkelt.

Idag blev det böj och mark hemma, jag har problem med en muskel eller sena i ljumsken som inte vill ge med sig och smärtan vid rörelse är enorm. Men jag nöter på ändå, det känns inte som ett alternativ att inte träna pga ljumsken men däremot är det svårt att lägga på vikt. Förr var min vardagliga träningsvikt i benböj 70-80 kg och jag har maxat 100 kg med passning av bror. Sen skadade jag ryggen rejält vid ett otrevligt fall och fick sluta träna en period och kunde inte träna så tungt. Så nu är det bara att börja om på nytt och kämpa sig uppåt med vikterna.

60 kg är tungt för mig idag men det enda sättet att öka är att öva. Långben fick passa medan jag körde 70 kg, jag kom inte ner så djupt så jag la kraften på att stanna en stund i böjet innan jag reste mig igen. Tungt som fan.

Sen blev det marklyft, 70 kg 2 reps i stöten. När stången började glida ur händerna i slutet kom jag på att jag körde överhandsgrepp vilket faktiskt var rätt kul då jag brukar behöva mixgrepp vid högre vikt. (Jag måste köpa magnesium apropå det)

Det svåra med att träna hemma är bristen på speglar och vänner som kikar om tekniken ser ok ut, hur rak i ryggen är jag vid marklyftet, hur mycket lyckas jag dra bak skulderbladen vid lyftet, ser jag ut som en ostbåge? Så, jag filmade vilket inte var vackert då jag tränar i T-shirt och trosor (jag ser ju inte direkt ut som en fitnessatlet) men lyftet däremot så bra ut, jag blev fasiken rätt stolt över att kunna vara så rak i ryggen vid den tyngden när jag inte lyft mer är 30-50 kg på så otroligt lång tid.

Är det förövrigt någon som har något bra tips för att få bukt med en bråkig ljumske?

image

Ensamheten

Ikväll är jag ensam igen, eller inte helt ensam eftersom jag har 2 söta collietjejer ständigt bredvid mig. Långben är på SOC hela helgen med sina gamla pingiskamrater. Ensamheten skaver lite men jag har fördrivit tiden med ett kort men desto hårdare biceps/bröstpass för att sedan ta en halvmils pw med vovvarna. Dammsugning, tacos, hett bad, bakning, tända ljus och nu sitter jag i soffan och bara slappar, om nån timme ska jag servera mig en bit vaniljkladdkaka med varma hallon. Jag äter så bra kost i veckorna och tränar tungt så lördagar är min ätardag, för mig innebär inte en ätardag att jag trycker i mig vilket skit som helst utan jag äter lite gott på kvällen men kontrollerat. Förr när jag hade ätardagar så hivade jag bokstavligen i mig allt jag bara kunde, såpass att jag fick sitta och kippa efter andan på balkongen och när illamåendet la sig så avslutade jag med min glassfavorit .
Men, jag vägde 54 kilo och tränade aptungt så det var inget som påverkade mig kroppsligt, ja förutom en smärre chock för blodsockret (diabetiker) och dageneftersvullnaden, 2 dagar senare hade svullnaden dock lagt sig igen.

10697404_10205350371421651_7615984197040668113_o 10655286_10205348281089394_617334078662526332_o
För ett tag sedan så tatuerade jag mig igen, det var nog 1 år sedan sist. Jag valde att fästa mina bröders, mitt eget och min guddotters stjärntecken på fingrarna. Jag är inte helt klar med designen för jag måste fundera lite över hur resten ska se ut. Dessa människor är min familj trots att dom har sina egna familjer idag. Blodsband är inte alltid starkast, det har jag och mina bröder fått erfara men vi har i alla fall alltid varandra och med dom har jag fått både ”systrar” och syskonbarn <3

tatt33  tat35tat34