resenär

lägg dig ner nu och sov, lilla syster
bara lägg dig ner och bida din tid nu

 

morgon; jag tar emot dig med öppna armar
tiden försvinner så fort nuförtiden och jag med den
lite som att upphöra, tänker langoljärer och undviker skuggan
aktar mig för det svarta aktar mig för
hålet av ingenting

 

det enda som lämnas kvar