Inspirationsbrist

Jag har inte fotat med mina Älsklingar (Nikon) på evigheter nu, jag har ingen inspiration alls. Men det blir lite instagram som vanligt. Dessa dagar har varit lugna, lite kunder som uteblir, byggjobbare utanför salongen och röj samt möblering inne här. Jag vill helst gå hem för jag mår tjyvens, inget jag kan sätta fingret på men jag har nåt skit i kroppen. Inte tillräckligt för att vara hemma men tillräckligt för att inte ha riktig kraft till det arbete jag utför. Jag känner mig svag och trött.

Hela helgen har jag ätit godis och haft det bra i husvagnen, trots regn och kyla gled jag runt i mjukisshorts.



Jag och Danne satt uppe sent och spelade femhundra. Jag sög.

En dag var jag ute i fyra timmar och fiskade kräftor samt betade om burarna… 65 stycken, Gissa om jag var sliten men det syns nog tydligt på bilden nedan.

Sedan kokade vi 15 kilo kräftor efter Långbens pappas recept, på småländskt vis.

Och så tog helgen slut men vi reste inte hem från Småland förns på Måndagsmorgonen eftersom vår bil inte ville fungera kvällen innan.
Direkt till jobbet och en stor kopp kaffe, trött som tusan men som tur är älskar jag mitt jobb.

Kvällarna spenderas med reallitysåpor och hundmys. Våra tokiga hundar sover helst mellan mig och Långben och det hjälper inte ett skvatt hur mycket vi än puttar ner dom för helt plötsligt när man vaknar så ligger dom där ändå (hjärta)

Igår färgade och vaxade Hannah mina ögonbryn så nu ser jag äntligen ut som en männsika igen och inte ett lik, det är inte lätt att vara rödhårig och utan pigment. Jag har ingen färg på varken ögonfransar eller bryn så Hannah är min räddande ängel.

Solnedgång

På vägen till Braås, Växjö i torsdags kväll mötte vi den mest spektakulära solnedgången ever. Både jag och Långben hängde ut genom rutorna för att se skådespelet, jag tror inte att någon av oss har sett nåt liknande någonsin. Så jag hivade ut min nya Lumix och fotade utanför bilrutan så gott det gick med de vindarna.

This entry was posted in Dagbok.

Nu tar vi en tripp till Braås igen och bor i husvagn.

(Alla bilder går att förstora genom att klicka på dom)

Så har två arbetsveckor passerat och minnet av semestern klingar bara svagt i bakhuvudet som en bekant känsla man inte riktigt kan sätta fingret på. Dagarna går och nu är det ett år till nästa gång… Eller inte riktigt, jag sticker ju till Spanien om ca 3 veckor. Jag och min vackra man ska bada i havet, dyka, fota, åka fort längs galna serpentinvägar med nedvevade rutor och dricka massor av vin och öl. Det ska bli fint, kärlek.

Idag är vi i Sandreda, ca 3,5 mil utanför Växjö. Jag strosar runt i regnet i mina mjukisshorts och storkofta med vilt hår. Innan kräftfesten började en bil brinna, motorn stod i lågor men folk skrattade mest.

Vi kom fram till Braås, Sandreda runt 00:30 inatt, fixade i ordning husvagnen och la oss för att kika på film, somnade efter 02 och sen ringde klockan 04 för då startade kräftfisket. Vid 11:30 kom karlarna tillbaka från sjön och då var det dags för att koka de rasslande fiskdjuren. Jag drog mig länge i sängen och löste korsord medan de andra jobbade, det var ju inte jag som skulle på fest sen.

Sen lyxade jag till det med en typisk husvagnslunch, glutenfri spagetti med burkköttfärssås och majs, jag var lyckligare än på länge för dom har gjort om innehållet och plockat bort vetemjölet. Köttfärssåsen var exakt lika god som jag minns den. Under tiden jag åt så spöregnade det, supermysigt.

I veckan satt jag en del på balkongen och lyssnade på regnet, jag tog några bilder men det var svårt att fånga det magiska ljuset med en mobilkamera.

Det känns som denna vecka har gått i vätans tecken… Regn, bada badkar med tända ljus, gå i vattenpölar, passa barn som dreglar massor och ha mina dreglande hundar med mig när jag handlar samt lagar mat.

Och i Måndags var jag in till Scandinavianphoto och köpte mig en pocketkamera som jag faktiskt är rätt nöjd med. Jag fotade solnedgången ifrån bilen igår kväll med den kameran och kommer lägga upp de bilderna i morgon men för den nyfikne finns det smakprov på vad kameran klarar av i detta inlägg.

Senaste 2 veckorna har jag ätit Caesarsallad nästan varje dag. Vilken himmelskt god maträtt.

Det är rätt skönt att komma ifrån salongen ett tag för utanför mitt skyltfönster pågår detta sen två veckor tillbaks:

 

This entry was posted in Dagbok.

Panasonic Lumix GF3C

Jag köpte en ny liten kamera häromdagen, jag försöker och försöker och försöker lära mig att uppskatta en kompaktkamera men när man är van med riktiga kameror så är det svårt att acceptera kvaliteten från en kompakt. Denna gång köpte jag en Panasonic Lumix GF3C som ska vara världens minsta systemkamera… Om den lever upp till den titeln vet jag faktiskt inte men den slår vanliga pocketkameror Big Time. Eftersom jag mest fotar porträtt och jobbar med minst 50 mm så valde jag denna gång ett pancakeobjektiv på 14 mm. Det kan vara skoj att få med lite mer i bilden eftersom den ska vara en allroundkamera och få följa med överallt där jag inte vill eller orkar släpa med mig D300;an.

Jag är rätt nöjd, bilderna blir faktiskt helt ok. Här är 3 redigerade smakprov, jag hade aldrig kunnat få denna fina kvalitet på en vanlig kompaktkamerabild efter redigering så visst funkar den som komplement till mina systemisar.

This entry was posted in Dagbok.

En sommar med Instagram

En sommar passerade och snart är 2012 slut.

När jag själv tittar på dessa bilder fylls jag av en saknad över gångna dagar, ett vemod pga jobbiga saker som hänt och som gör sig påminda. Samtidigt så fylls jag av en vacker känsla över allt fint jag har i mitt liv och över hur bra jag faktiskt har det <3

 

This entry was posted in Dagbok.

Weddingpictures

Jag har suttit hela dagen med dessa bilder och redigerat, ja förutom en paus för att åka till kyrkan och hämta min kavaj som jag glömde över en stol igår. Nu kallar sängen på mig, det är första arbetsdagen i morgon efter 4 veckors ledighet. Visst är det svårt att förstå att semestern bara svischar förbi och att det snart är slaskig vinter igen, visst smärtar den tanken.

This entry was posted in Dagbok.

Tjuvkik från bröllopsfotograferingen

Jag vaknade 06 i morse av grym träningsvärk och mensvärk, självklart satt alla smärta samlad på ett enda ställe; ryggslutet. Samtidigt som jag vaknade så hörde jag min man gny av migränplågor så det vara bara att kliva upp och preppa med Voltaren och Alvedon åt oss båda iom att jag skulle fota ett bröllop idag och maken skulle assistera.

Bröllopet var magiskt, Skeppsholmskyrkan var enorm och tillställningen påkostad (från hjärtat alltså). Brudgummen sjöng och spelade för bruden och i slutet av sången dundrade en stor kör in och sjöng med, mäktigt. Just nu sitter jag och redigerar foton, försöker plocka ut de bästa och inte redigera alla (jag har en tendens att redigera fler bilder än vad som ingår i priset, ett par hundra fler)

 

This entry was posted in Dagbok.

Om träning, kost och andra känsliga saker

Jag går upp i vikt så otroligt lätt, dels för att jag har Hashimotos sjukdom, dels för att jag älskar att äta och när jag äter så äter jag oftast fel saker för fel saker är ju så förbannat gott.  För 1,5 år sedan var jag sjuk, väldigt sjuk och under lång tid. Jag hade halsflusser, influensa och hög feber i 2-3 månader och jag har i princip aldrig feber så jag var rätt risig. Under nästan hela denna tid så arbetade jag eftersom jag driver mitt eget företag och då är det bara att bita ihop och under denna tid så kom jag också på att jag borde skärpa till mig ang kost, vikt och träning. Jag fick upp alldeles för mycket i vikt. Så, med halsfluss, feber och penicillin i kroppen började jag att långsamt promenera på mitt gåband om kvällarna, barfota och i nattlinne. Bättre med en långsam promenad än ingen rörelse alls. Jag slutade med den onyttiga maten, godiset och nattätandet och när jag väl blev frisk så kom jag igång rejält med motionen, jag powerwalkade med hundarna lite över 1 mil dagligen och gjorde armhävningar och situps. För första gången i mitt liv var jag i god kondition och såg vältränad ut, jag kände mig vältränad tamejtusan.

Jag tappade ca 7-8 kilo och mådde skitbra, sen kom semestern och där någonstans glömde jag bort hur bra jag mådde av att äta nyttigt samt röra mig. Sen gick jag upp ett par kilon, ner ett par kilon och upp ett par kilon… Jojojenny… Men nu är jag inne på rätt spår igen, jag känner att jag kommit igång med träning och kost och jag mår rätt ok.

I slutet på September sticker jag och min man till Spanien, reservsemester liksom. Och nu på måndag börjar jag jobba igen, jag har inte lika stor ångest över det som jag trodde jag skulle ha, som jag brukar ha. Det är det bästa med att ha sitt eget företag, att man inte har ångest över att gå till jobbet för man gör allt för sin egen skull.

Semestern har varit turbulent men allt börjar lägga sig inuti. Ett lugnt inre och god hälsa är det jag tänker koncentrera mig på framöver och kommer jag på villovägar så hoppas jag att nån glad jäkel kan sparka till mig i baken.

This entry was posted in Dagbok.