420

för främlingar kan vara en bra sak

lätta läppar mot okänd hud

natt; såg du hur någon gick hur någon annan kom
såg du hur det begicks äktenskapsbrott; såg du säg
jag kan inte hjälpa känslan kan inte styra gravitationen
jag kan inte hjälpa hur hans tunga lämnade en smak av jazz

och hur det skapade ett begär

svartie.jpg

This entry was posted in Dagbok.

Farväl Jupiter

jag vet inte om du minns, Daniel
hur kärleken kom och sommaren
den sommaren med jazzen och din gitarr
med dina läppar som aldrig lämnade nåd
som aldrig lät mitt fjärilshjärta vara still

och hur dina seniga fingrar flätade min midja
såsom ryssjan med tyngden mot botten
då vår tillflykt var den lilla stugan i skymningen
och i gryningstimman; en stilla tanke på den andra världen
jag vet inte om du minns, Daniel

jag vet inte om du minns

reddie.jpg

This entry was posted in Dagbok.

Om att tröttna på bloggandet

Jag orkar inte fota nåt särskilt, jag har inget att skriva om, jag tappar sugen helt enkelt när responsen är så usel fast jag ser att ni är här inne och läser (detta gäller självklart inte er regelbundet lämnar avtryck).
Och med detta inlägg var jag inte ute efter att gnälla eller att fiska kommentarer, jag vill mest bara förklara den låga aktiviteten från min sida senaste tiden.

par5.jpg
Trevliga stunder dyker iaf upp emellanÃ¥t  😉

This entry was posted in Dagbok.

Behind tha scenes

hoho, näe jag bara skämtar… jag hatar sÃ¥na inlägg 😉

MEN, jag tänkte iaf visa lite snabbt hur det kan se ut hemma hos oss när jag håller på och tar mina små självporträtt.
Att ta självporträtt är faktiskt inte det lättaste, kolla bilden här nedan;

nosar.jpg

This entry was posted in Dagbok.

Fest fest fest

Jag trillade in helt nykter till Pär som hade fest, i släptåg hade jag med mig Cicci som också var lika nykter.
Det är inte det lättaste att komma nykter till en fest med fulla människor på, med fulla främmande människor till och med.
Slutna kompisgäng har ofta väldigt svÃ¥rt att öppna upp för nytt folk vilket är trist men det var iaf 3 extremt roliga flickor där som tog emot mig och Cicci med öppna armar… Kanske bör tilläggas att dom inte heller blev sÃ¥ varmt mottagna, dom blev mest utstirrade och värderade av vissa andra… Troligen för att dom dansade vilt i den lilla ettan samt sjöng med till musiken, skrattade och bjöd pÃ¥ sig själva, alldeles underbart tycker jag 😉

3f.jpg

par1.jpg

par2.jpg

This entry was posted in Dagbok.