Cafiket

Vi skulle äta en sen frukost på fik bestämde vi, så jag googlade och hittade ett fik som skrev såhär;

Allergiker?
Alla Ciabattas & Baguetter kan fås i Ewa’s hembakade glutenfria bröd.
Glutenfri smörgåstårtbit kräver förbeställning. Vi erbjuder även Glutenfria våfflor samt
Glutenfri toast.”

Yipiiii. Jag var i extas, äntligen få äta en härlig baguette. Jag planerade att beställa glutenfri toast, baguette och våfflor bara för att jag kunde :)

Men säg den lycka som varar för evigt. När vi kom dit och ville beställa de glutenfria alternativen så tittade tjejen förvirrat på mig men lyckades sen hitta en påse med glutenfria bröd längst ner i frysen :( de var de vanliga bröden som Ica säljer och som jag hade kunnat köpa själv. Sen hittade hon en, 1 hemskt ensam hembakt och torr brödbit som jag fick några enstaka köttbullar på.

Jag undrade sedan vad dom kunde erbjuda för glutenfria bakverk varpå flickan läser i ett papper och säger glutenallergikerns värsta hatord: -vi har chokladbiskvi… -och vi har kladdkaka i frysen. Köpt på Ica visade det sig. Nej tack, då kan jag lika gärna gå direkt till Ica. Jag betalar inte dyra kondispengar för att äta en bit av det jag kan handla i affären och få 1 paket för samma kostnad. Då kan jag ju lika gärna äta det jag redan har hemma i köket.

Innan vi satte oss så frågade jag om det är deras andra fik inne i Växjö stad som har alla glutenfria alternativ som dom skriver om på hemsidan  IOM dom inte hade det, då kommer den andra tjejen och säger: -vi har jättemycket glutenfritt här!!!

Jag och Danne stod som 2 frågetecken. Varför sa hon så? Dom hade ju bara 2 köpta frysta påsar med ett bröd och en kladdkaka.

Var fikat gott då?

Jag säger inget så har jag ingenting sagt. Men ett tips till tjejerna som arbetar där är; ta bort plastfolien innan ni skär baguetten itu, plast är inte gott i maten.

Förövrigt skyller vi inte på tjejerna i kassan, detta är såklart inte deras fel utan deras chef. Det är fel att gå ut med den infon dom har på hemsidan men inte kunna leva upp till den, särskilt med tanke på att vi med glutenintolerans faktiskt letar aktivt på nätet för att hitta matställen/fik där vi kan äta och ofta åker rätt långt just för den sakens skull.

Betyget för Cafiket Innaren blir tyvärr väldigt lågt. Vi kommer inte tillbaka.

image

Tandoperation & Koloskopi.

I måndags opererade jag bort en tand, tuggtanden i underkäken. Jag var tvungen att vara fastande innan dess pga mediciner. När jag kom hem fick jag bara dricka varma koppen och äta mjuka brödbitar. Jag har 5 stygn där tanden brukade sitta och en djävulsk värk. Klockan 07:00 på tisdagen gick jag upp för att äta en banan och dricka lavemang och 3 liter vatten innan onsdagens koloskopi. Jag fick inte äta något alls och folk som känner mig vet att jag alltid är hungrig så detta var inget roligt alls, vid 17:00 var det dags för nästa omgång lavemang och 3 liter vatten till. På kvällen låg jag i frossa under 3 täcken med rejäl yrsel. Onsdag morgon började med ännu mer vatten och sedan koloskopin, jag skulle få lugnande och smärtstillande intravenöst men jag är inte så förtjust i nålar och var så jävla matt efter allt som skett under dagarna innan så jag sa att vi struntar i mediciner, det går nog bra ändå. Fy fasiken så ont det gjorde, jag trodde ärligt talat inte att en koloskopi skulle göra särskilt ont men tji fick jag. Tarmen såg helt ok ut men jag hade vita fläckar som dom ville gå vidare med.

Igår hade jag svårt ont i magen, inte så konstigt med tanke på behandlingen så jag låg mest i sängen, senare på kvällen tog jag en lång cykeltur med Findus, solen sken och det var så otroligt härligt att få röra på sig igen. Väl hemma åt jag 3 smörgåsar och drack lite varm saftsoppa men kvällen slutade med mig hängandes över toaletten, jag var så jävla sjuk. Jag hade svåra magsmärtor och mådde så illa att jag inte kunde stå upp. Idag har jag fortfarande ont i magen och jag äter min lilla frukost långsamt, livrädd för att bli så dålig igen. Är det pga 3-dagarsfastan jag blev så dålig, pga lavemanget och koloskopin? Jag vet inte, kombinationen kanske.

fäldtcykelcykel cykelcykel2 cykelcykel3 cykelcykel4

This entry was posted in Dagbok.

Solsting

I onsdags morse var det högsommarvärme så redan 07:20 gick jag en långpromenad i skogen med hundarna. Jag blev lurad att tro att sommaren var här men igår kväll var det så jäkla kallt att man kunde tro att det var sen höst. Jag fick cykla med fingervantar under sista hundcykelturen men Findus tyckte nog det var svalt och skönt.

Idag har jag pysslat med att ska en ny blogg, en blogg för helt andra saker så kan jag separera denna fotoblogg från hälsa och träning.

202265_4388249667281_996909776_o

-Du har förslitningar i ledbrosket och kronisk inflammation

sa min ortoped.

Ibland har jag så ont i knäna att jag knappt kan gå men andra dagar känns det helt ok och då tränar jag, sen gör det så ont att jag inte ens kan cykla men det gör jag ändå.

Igår cyklade jag fram och tillbaka till jobbet 3,6 mil och knät låste sig så jag var tvungen att veva med benet i luften samtidigt som jag svischade fram, sedan halt-cyklade jag som man haltar vid gång, fråga inte hur det gick till för jag fattar det inte själv… Så jävla snygg.

Men, det är ofarligt att träna med dessa risiga knän, träna efter förmåga sa farbror doktorn och jag tränar på. Benspark, benböj och kettlebellsvingar, långsam jogg på skogsmark och cykling i den snigeltakt jag orkar med. Jag är fan ingen elitidrottare även om jag innerst inne har nån hemlig dröm om att ha kondis som en ultralöpare… Moaaahahaha…. träning is tha shit.

Nu är det fredag, jag har elcyklat fram och tillbaka till jobbet ett par dagar denna vecka och sedan har jag cyklat med mina vovsar direkt när jag kommit hem. En hund i taget eftersom dom har olika behov, Karlsson är nämligen lika halt som jag är och får inte springa för långt 😀

10474290_10206906062992968_2954536014861148116_n 11255395_10206906041552432_1523680640663090021_n 11265428_10206906042312451_2128099610261919637_n 11351297_10206906041792438_9013868353333414685_n

10/5-2015-ett foto om dagen

Ett foto om dagen-projektet går åt helvete.

Jag finner inte nån inspiration att anstränga mig heller för den delen. Ingen läser ändå bloggar längre om man inte är en ”storbloggare” som bloggar/twittrar/instagrammar hashtags som #nellypoolparty. Folk blottar istället sina liv på Facebook en sisådär 35 gånger om dagen, skriver till sin ”älskling” offentligt istället för att säga det du vill säga direkt till hens face, folks liv är fantastiska. Right?

Mitt liv är också rätt fantastiskt men jag tror inte jag har behovet att skrika ut det till världen, jag tror dessvärre att de människor som hela tiden ska berätta om sin bästa kärlek precis hela tiden tyvärr inte har det så bra som dom vill påskina.

Jag facebookar om mina underbara skogspromenader istället för underbara middagar med bästa den eller den, jag facebookar lite skämtsamt om fredagsmyset med min nya cykel eller med hundarna istället för party med bästa Peter, Niklas, Anne, Sune eller Britta. Min man är inte bättre än någon annan så jag behöver inte hävda det heller, men han är den bästa för mig. Han är min och vårt liv är vårt, vissa delar av vårt liv delar jag med er men långt ifrån allt.

image

Just nu är min make i Spanien och jag är ensam med hundarna, mitt humör växlar mellan sprudlande lyckligt och depressivt. Jag har fått en ny soffa, begagnad men som ny. Grå, stor och otroligt bekväm. Skitsnygg. Jag har även gjort en myshörna i sovrummet där jag  sitter och skriver nu, divanen fick ta plats i hörnan bredvid sängen, så jäkla perfekt.

image

I fredags joggade jag en  2,5-kilometers-runda med hundarna direkt efter jobbet, igår tog jag racern på en 8-kilometer kort sväng och idag joggade vi skogsrundan igen. Jag måste jobba upp min icke befintliga kondition men det är tufft. Min sjukdom vill inte aktivera kroppen på det sättet, min sjukdom (Hashimotos Tyreodit) skapar en mjölksyra i musklerna som inte är normal och jag hatar det. Jag vill skrika till alla att jag faktiskt är en superaktiv människa som alltid är igång trots att kroppen sviker. Trots att musklerna skriker av utmattning och får mig att vilja lägga mig ner på plats så fortsätter jag att  vandra i terräng, försöka lära mig jogga, cykla snabbt och långt, jag fortsätter rörelsen fast min kropp svider av mjölksyran. Jag fattar verkligen inte varför jag ska ha åkt på en sån jävla nitlott i det endokrina systemet. Karma kanske, jag var kanske en riktig jävla elaking i mitt tidigare liv

 

Så, där fick ni en dos av ”privatliv”.

 

Jag har ett fantastisk liv… Men det kommer fan inte gratis!

 

IMG_20150509_121124