10/5-2015-ett foto om dagen

Ett foto om dagen-projektet går åt helvete.

Jag finner inte nån inspiration att anstränga mig heller för den delen. Ingen läser ändå bloggar längre om man inte är en ”storbloggare” som bloggar/twittrar/instagrammar hashtags som #nellypoolparty. Folk blottar istället sina liv på Facebook en sisådär 35 gånger om dagen, skriver till sin ”älskling” offentligt istället för att säga det du vill säga direkt till hens face, folks liv är fantastiska. Right?

Mitt liv är också rätt fantastiskt men jag tror inte jag har behovet att skrika ut det till världen, jag tror dessvärre att de människor som hela tiden ska berätta om sin bästa kärlek precis hela tiden tyvärr inte har det så bra som dom vill påskina.

Jag facebookar om mina underbara skogspromenader istället för underbara middagar med bästa den eller den, jag facebookar lite skämtsamt om fredagsmyset med min nya cykel eller med hundarna istället för party med bästa Peter, Niklas, Anne, Sune eller Britta. Min man är inte bättre än någon annan så jag behöver inte hävda det heller, men han är den bästa för mig. Han är min och vårt liv är vårt, vissa delar av vårt liv delar jag med er men långt ifrån allt.

image

Just nu är min make i Spanien och jag är ensam med hundarna, mitt humör växlar mellan sprudlande lyckligt och depressivt. Jag har fått en ny soffa, begagnad men som ny. Grå, stor och otroligt bekväm. Skitsnygg. Jag har även gjort en myshörna i sovrummet där jag  sitter och skriver nu, divanen fick ta plats i hörnan bredvid sängen, så jäkla perfekt.

image

I fredags joggade jag en  2,5-kilometers-runda med hundarna direkt efter jobbet, igår tog jag racern på en 8-kilometer kort sväng och idag joggade vi skogsrundan igen. Jag måste jobba upp min icke befintliga kondition men det är tufft. Min sjukdom vill inte aktivera kroppen på det sättet, min sjukdom (Hashimotos Tyreodit) skapar en mjölksyra i musklerna som inte är normal och jag hatar det. Jag vill skrika till alla att jag faktiskt är en superaktiv människa som alltid är igång trots att kroppen sviker. Trots att musklerna skriker av utmattning och får mig att vilja lägga mig ner på plats så fortsätter jag att  vandra i terräng, försöka lära mig jogga, cykla snabbt och långt, jag fortsätter rörelsen fast min kropp svider av mjölksyran. Jag fattar verkligen inte varför jag ska ha åkt på en sån jävla nitlott i det endokrina systemet. Karma kanske, jag var kanske en riktig jävla elaking i mitt tidigare liv

 

Så, där fick ni en dos av ”privatliv”.

 

Jag har ett fantastisk liv… Men det kommer fan inte gratis!

 

IMG_20150509_121124

2/5-2015-Ett foto om dagen

Jag tog en skogsrunda som vanligt med hundarna, plockade en påse full med gräs, maskrosor och maskrosblad till marsvinen. Sedan in och gjorde fattiga riddare med socker och kanel, en kopp kaffe och kikade på 2 avsnitt av Glamour. Nu matar jag på med Lyxfällan och förfasas över folks dumhet.

Igår var vi alla bjudna på middag hos brorsan. Det var hundar och ungar, hemmagjorda hamburgare och ett glas rött, en riktigt bra kväll.

Jag cyklade till brorsan så att hundarna skulle få röra sig och efter middagen körde Danne hem dom och åkte sedan till andra brorsan för att spela tv-spel, dessvärre kom jag halvvägs hem innan jag kom på att jag hade glömt nycklarna så det var bara att cykla till brorsan i Tullinge för att hämta Dannes nycklar och sen cykla hem igen. Det blev 2,5 mil i regnrusk men det var friskt och riktigt härligt ändå.

ghoodie

18/4-2015-Ett foto om dagen

Jag vaknade alldeles för tidigt trots att jag somnade alldeles för sent, precis som vanligt alltså.
Hur underbart är det inte att få vakna av solen som skiner in genom fönstret och börja morgonen med en långsam skogspromenad med hundarna och kameran som sällskap, fågelkvitter i kombination med morgonsol är ju helt magiskt.

forr2

Min cykel och jag

Det jag förut behövde min man och vår bil till gick idag att lösa med cykeln. Jag är överväldigad över att jag kunde packa ner 8 kg mat i packväskorna och ändå kunna cykla hem med allt. Jag hade aldrig kunnat balansera hem 2 tunga påsar med min vanliga cykel. Ja, sen är det såklart ett stort plus i kanten med motorn, i uppförsbackarna kändes det att jag hade 8 kilo extra men det är bra… Trampa trampa=förbränn.
Nu festar jag loss med en stor kopp kaffe och glutenfritt linfröknäcke med pepparsalami. Strax ska jag baka LCHF-pizza och köra ett bröstpass. En rätt reko Söndag.

cyk1 cyk2 cyk3 cyk4 cyk5

Elcykel

Idag har jag cyklat 3,9 mil, innan dess körde jag ett gympass… ben såklart. När jag närmade mig mina hemkvarter så var benen rejält möra, i slutet orkade jag knappt trampa mer. Men då cyklade jag 3 kilometer till, bara för att.
Hundarna hämtades och jag/vi cyklade till Brosjön, dom springer lösa med mig och det fanns inte en enda motionär i området så det var fritt fram för oss att flyga fram i spåret. I den kraftigaste uppförsbacken tog batteriet på cykel slut, det var som att cykla in i en vägg. Elcykeln är väldigt tung och jag har bara 3 växlar så det var bara att låta envisheten styra. Som tur va räckte lyset lagom till jag kom fram till bebyggelsen igen, jag kan lova att skogen är svart om natten.

Jag känner mig glad, så jäkla nöjd. Jag har gymmat och cyklat, jag äter grymt bra kost, inget godis, jag har städat till marsvinen, motionerat hundarna, städat och diskat i köket och jag känner mig hälsosam. Kroppen mår bra av träning och bättre kost, det är galet hur riktigt dåligt jag mår av allt skit jag ätit men ändå fortsatt att äta det.

Och ja just det, jag cyklade först till Biltema och köpte sidoväskor samt väska till styret och cykelbyxor. Sedan fick jag även ett par riktiga cykelbyxor med hängslen utav min svägerska Annie. Redo för långresor med packning.

Sa jag; GLAD??? :D

1960784_10203480076745453_454623803_o