Morgonen har tillbringats i sängen under täcket, halsen värker fortfarande och jag låter som en traktor när jag pratar.
Framåt eftermiddagen väntas städning och handling, efter det ska jag och Daniel laga mat tillsammans för att sedan krypa ner i soffan och se film… Efterrätten kommer bestå av glass, grädde och stora mängder chokladsås.

En dag för tankar och kärlek…

En till bild på C, bara för hon blir så jäkla bra på bild, på precis alla bilder.

Jag håller på att bli så jäkla sjuk… Det känns som om någon har planterat en tickande bomb bakom mina trumhinnor och sakta men säkert håller halsen på att balla ur också. Fy tusan så onödigt och orättvist.

Johannesörten är svald, sängen är nybäddad, ljusen tända och jag har krupit ner under täcket efter ett varmt bad.
Jag hoppas att lugnet ska infinna sig snart. Det har varit en rörig dag med påhopp och false accusations ifrån en av mina hyresgäster på salongen men det som gör mig mest ledsen är att jag alltid bara har varit schysst mot denne person, på alla sätt och vis.
Det är min salong men jag har låtit henne vara en del av den, låtit henne känna sig lika hemma som om det vore hennes egen salong.
Nu tar jag inte mer skit, saken är klar och uppsägning gjord!

En liten bit sorg får varje morgon att kännas verklig.
Jag har svårt för detta kalla ljus, jag längtar så enormt efter att få vakna av gyllenstrålar som kramar mig lycklig.
Men jaja.

Här är en till bild på Cecilia.

Jag fick inte till det med mitt första projekt för jag pallade inte att åka in till stan med en opålitlig mage… Men jag fick till en del andra bilder med fröken madame.

Efter ett år av brist på inspiration så snurrar ideérna runt som argsinta hysteriska getingar i mitt huvud som pockar på min uppmärksamhet.
Jag gissar på att det är bra men kroppen är inte riktigt hundra med på den takten, jag ligger fortfarande i sängen under täcket i vårt iskalla sovrum. Jag borde genast anteckna det som poppar upp i huvudet men ligger kvar här istället, dumma dumma jag!

och ta mig ut bland folk för att fota Cicci, jag har en ungefärlig idé i huvudet och jag tror absolut att hon
är med på den. Jag ska bara se till att ha en fungerande mage till dess.

Daniel är hemma, maten är tillagad och uppäten och även det obligatioriska glaset vin till kocken är uppdrucket, zombiefilmen ligger på datorn så snart blir det mys… Vi måste bara vänta på mörkret utanför.

Självporträtten nedan var från igår kväll och detta porträtt är taget i ljuset från förmiddagssolen.
Samma myskläder, samma flicka men med morgontrött blick och utan mascara.

Daniel är ute på det stora öppna havet inatt med några arbetskollegor och kommer inte hem
förns i morgon kväll, alltså ska jag sova utan honom och det leder till en sömnlös natt.
Jag har så svårt att sova utan honom, vana eller trygghet; inte vet jag men jag längtar hem honom NU!

Jag plockade fram studioblixtarna och tog några kvällskort på måfå, kameran har fått samla damm alldeles för länge nu och jag saknar fotandet men samtidigt lider jag stor brist på inspiration.
Nu ska jag värma choklad och rosta mackor sen blir det filmmys i sängen med mina goa vovveflickor.

En sak som är lite intressant är att när jag var klar med denna bild nedan 
så kom jag på att jag har en liknande på Jånna… Hmmm, the mind works in mysterious ways.